Detta är en Comeback Special. Fast utan läderkläder. Ja, till och med utan en Hagströmgitarr. Inte ens en välkammad frisyr finns att visa upp. Och det är inte 1968. Istället är det skitiga gamla nylonsträngar, smala jeans och knullrufs. Året är 2009. Och det är dags att gå upp i ringen igen. Det är ingen världsartist med smak för feta smörgåsar som har huvudrollen. Det är en tanig figur som biter ihop tänderna när han sover.

torsdag 11 juni 2009

Mot bingen...

Medan jag lyssnade på sirenerna som passerade på gatan utanför, gjorde jag en pytteliten ljuslykta av frost jag skrapade fram ur frysen. Det blev en stämningsfull kväll.

Jag önskar er allt gott med Joe Tex och I Let Her Get Away.

God natt!
Upplagd av kl.

1 kommentar:

  1. Anonym12 juni 2009 kl. 09:07

    Själv frostade jag av min frys för ett tag sedan. Det skulle jag inte ha gjort. Nu låter den som ett tröskverk på Vara-slätten. Vad anser du Peter att jag skall göra åt saken?

    Danne Banan

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)