Detta är en Comeback Special. Fast utan läderkläder. Ja, till och med utan en Hagströmgitarr. Inte ens en välkammad frisyr finns att visa upp. Och det är inte 1968. Istället är det skitiga gamla nylonsträngar, smala jeans och knullrufs. Året är 2009. Och det är dags att gå upp i ringen igen. Det är ingen världsartist med smak för feta smörgåsar som har huvudrollen. Det är en tanig figur som biter ihop tänderna när han sover.

måndag 6 april 2009

Jag såg en hand...


Jag svär att jag såg en hand. En vit, nästan genomskinlig hand. Den kom ut ur väggen, greppade något, och var sedan borta. Jag tror att det var en kvinnohand. 

Jag återkommer när jag vet mer.

Upplagd av kl.

2 kommentarer:

  1. Jennie9 april 2009 kl. 00:51

    så går det när man kollar på David Lynch filmer ;-)

    SvaraRadera
  2. R U D V A L L10 april 2009 kl. 20:15

    Precis, Jennie. Tänk vad mycket spännande man får uppleva då.

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)