Detta är en Comeback Special. Fast utan läderkläder. Ja, till och med utan en Hagströmgitarr. Inte ens en välkammad frisyr finns att visa upp. Och det är inte 1968. Istället är det skitiga gamla nylonsträngar, smala jeans och knullrufs. Året är 2009. Och det är dags att gå upp i ringen igen. Det är ingen världsartist med smak för feta smörgåsar som har huvudrollen. Det är en tanig figur som biter ihop tänderna när han sover.

onsdag 21 oktober 2009

R U D V A L L tar bladet från munnen...

Lite hybris skadar aldrig.
Därför spelade jag in en liten videosnutt om eftermiddagens och kvällens övningar. Jag var helt enkelt tvungen att berätta.
Under cirka en och en halv minut gick jag därför in i rollen som mig själv och pratade om hur grym Madelene var och hur otroligt bra allt börjar låta.

Var så goda.




Upplagd av kl.

4 kommentarer:

  1. Ingrid Höglind21 oktober 2009 kl. 22:39

    Det är rätt Peter! Man måste tala om att man finns och visa att man tror på sig själv. Lycka till med skivan!

    SvaraRadera
  2. R U D V A L L21 oktober 2009 kl. 23:30

    Tack, Ingrid! Det värmer.

    SvaraRadera
  3. Lasse Franck22 oktober 2009 kl. 08:26

    Jag tycker mycket om tapeten.

    SvaraRadera
  4. R U D V A L L22 oktober 2009 kl. 09:08

    Lasse, du är en sann finsmakare.

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)